Happy Birthday!

På söndag fyller mamma 50 år!
Vi ska fira henne den andre och det kommer bli roligt! Förhoppningsvis får jag hjälpa till mig maten och drycken. Alltid tyckt att sånt är roligt.

Och vår present till mamma är AWESOME! :> Me happy. Vill inte skriva vad det är här än IFALL att hon läser. Det vet man aldrig =o

Men i alla fall så GRATTIS MAMMA PÅ 50-ÅRSDAGEN <3 Tack för att du finns här för mig och för att du TROR på mig.

X-mas is here

Juldagen.
Det betyder att det var julafton igår! AHA! Vad hände på julafton då?
Jo! Vi var hos mormor detta året. Vi var där ungefär 20 över 2 och vi började hjälpa till med maten. Sen satte jag mig och kollade på Kalle Anka :> Ingen jul utan det.
Sen var det dags för att ÄTA maten. Yeah right. Mumsade i mig på ägg utan gulor och små köttbitar från ett kamben.
Försökte äta mig mätt på risgrynsgröt sen men det fanns ingen saftsås så då var det inte gott.

Sen var det dags för julklappsleken. Jag och morbror Jonas bråkade om reglerna. Men vi körde mina regler till slut, vilket var bra för då var jag nöjd.
Vi körde på och familjen tyckte det var roligt. Jag vann två ljusstakar :DHöhö. Sen så ville ingen ha "Den flygande kaninen". Så den tog jag <3

Dags att öppna julklapparna! Jag var tomtesekreterare som vanligt. Det var många julklappar under granen men det tog inte så lång tid ändå tyckte jag. Storebror fick ju flest eftersom det faktiskt är hans födelsedag!

Efter det gick jag in till TVn och lade mig väldigt skönt och kollade på "De två tornen". Funny, funny. Jag var dock helt slut.

Sen åkte vi hem och jag lade mig på soffan och somnade gott!

GOD JUL!

Köpenhamn

Den 3 december var det dags för Takida i Köpenhamn. Deras första spelning i Danmark. Det blev på lilla vega!

Ferbie kom ner vid 15-tiden och jag skulle sluta på Dunkers kl. 16. Efter det var det direkt hem för att lämna grejer, packa om och sedan snabbt ner till Knutan igen.
Det var dags att ladda på rabattkortet och köpa tågbiljetten på 10 minuter. Men det hann vi. Väl på tåget satt vi och lyssnade på musik och höll oss underhållna.
Framme i Köpenhamn skulle vi ta oss till Vega. Vi gick längst med prostitutionsgatan eftersom Vega ligger längst ner på den vägen. Vi räknade upp till 15 porrbutiker på ca 500 meter. Och det var inte precis mysiga kvarter.

vi kom fram till Vega ungefär en halvtimma innan insläpp. Alltså var vi där vid halv åtta.
Vi var 3 pers där. Jag, Ferbie och Magda. När klockan var ungefär kvart i såg vi Tomas och Krille komma gåendes. Vi pratade med Tomas och lämnade våra affischer till honom eftersom de skulle signera dem.
Sen sprang han in igen och vi fick stå där ute och hålla värmen. Vi var fortfarande 3 pers vid insläppet klockan 20.
Och det kändes skumt. Ingen trängsel, ingen kö. Bara att gå lugnt och stilla och sätta sig vid scenen. Var verkligen helt tomt. Ja, förutom Håkan som sprang fram och tillbaka till mixerbordet. "SKRATTA INTE" xD

Jag och Ferbie flummade lite. Men på nåt jävla sätt lyckades vi krocka med varandra precis när hon petar sig i ögat så att hon tryckte in hela fingret i ögat. Det måste ha gjort ont. Så det blev en tripp på toaletten där hon fick gråta ur skiten ur ögat. Sen sprang vi ut igen och då hade det kommit lite mer folk. Men då menar jag lite..3 pers högst.

Kändes fortfarande lite skumt och man vågade inte riktigt ställa sig framme vid scenen. Men vi satt och fotade lite, lekte med Ferbies kamera.

När det började närma sig konserten gick vi fram till scenen och satte oss på den. Den var ju så pass låg. Då fick Ferbie syn på ett plektrum som låg på scenen. Det var hon ju tvungen att ha bara för att se vems det var. Så hon kröp upp och tog det och SÅKLART var det Pålles!

Nu var det dags för konserten. Vi stod ungefär 7 pers framme vid scenen och resten av publiken ungefär 5 meter bak. WTH! Rockkonsert liksom.
Ferbie stod och fotade med sin systemkamera och jag öste på till Trigger! Lika bra som vanligt. Jag var sjukt taggad på den låten och blev glad att dem började med den igen.
Helt plötsligt fick jag ögonkontakt med Robban och såg hur han närmade sig. Jag backade lite för jag trodde att han skulle längre fram på scenen. But nooo. Han böjde sig ner och närmar sig med micen och jag kände hur jag stelnade till i hela kroppen. Så där fick jag sjunga ett ord i mikrofonen. ETT ORD xD Men lika kul för det. Jag fattade verkligen ingenting. Det var Robban liksom, den jag är mest blyg inför. Det gjorde helt klar min dag.

Resten av konserten var awesome som vanligt. Fast publiken var kass. Stod där och drack sin öl och kollade på när vi shreddade framme vid scenen. Fast lika kul för det. Man kunde röra sig fritt och plocka upp alla plektrum de kastade ut :')

Efter sista låten började publiken komma igång. "en gång till, en gång till2 Ja...men på danska då.
Ferbie och jag satte oss utanför att vila lite. Jobbigt att ösa så mycket ändå, iaf när man inte är van.

Helt plötsligt hörde vi hur danskarna började jubla som fan. Nu var det ändå 5 minuter efter att de gått av scenen. Så vi sprang in igen för att se vad som pågick. Men där var ingen på scenen. Men vi gick fram ändå. Då kommer hela bandet upp på scenen igen och kör en låt till eftersom vi så gärna ville höra en till. Det blev Sanctuary! Min och Ferbies blick möttes vid första ackordet och vi såg precis likadana ut. Ungeäfr såhär: =O!
Då säger Robban: "Jag har så dålig medhörning här på scen så jag tänkte komma ut till er!" Så hoppar han ner från scenen och går omkring framför den och sjunger. Det var en massa som skulle ta bilder samtidigt och det är coolt av Robban att stå där och klara av att sjunga helt utan att bli störd av att kramas med tjejer och fotas av flera stycken :)

Det var en riktigt upplevelse. Efter den låten var det slut på riktigt! Vi snackade med Pålle och Tomas på scenen och dem sa att de skulle komma ut i baren efteråt. Men osis där. Stället stängde precis då. Så vi fick stå ute och frysa och vänta på dem i en timma ungefär. Vi var ju tvungna att ha våra affischer till tävlingen.
vi missade det tidiga tåget...Vi missade det sista tåget. Och vi väntade och väntade. Efter som sagt en timma såg vi Pålle komma gåendes mot oss med våra affishcer. Wohoo!
Sen kom Tomas också och så pratade vi lite med dem. Pinsamt nog så höll Tomas på att filma en massa med sin kamera. Illa om det läggs upp på Youtube sen eller nåt x)
Sen kom även Robban och Krille fram till oss. Kändes skönta tt bara stå där helt normalt och snacka med dem. Ingen jobbig stämning liksom.
Krille och Tomas gjorde vår dag igen och sa "Grisblod"! Vi blev rätt överlyckliga och dem bara skrattade.
Sen kom Mattias också och då var lyckan gjord. Nu var hela bandet där och vi pratade med alla. Vi berättade även att vi missat vårt sista tåg hem och det var lite roligt för att de fick såna skuldkänslor :$ Om de inte skulle sova på hotell så hade dem lätt skjutsat oss till Malmö iaf.
Men vi sa hejdå och skyndade oss mot centralstationen. Vi skulle hinna med ett dansk tåg som gick till Helsingör. Och det gjorde vi :)
Så hopp på tåget, åka det i en timma sen hopp på båten och sen hemma. Resan var inte den lättaste för mig. Har dessutom invigt att jag spytt på färjan och dessutom av en Fanta ^^
Väl hemma var det bara att däcka i sängen! Yummie.

Tack Ferbie för en underbar dag <3

Tillägnat Henrik

Han bad mig tillägna mitt 100 inlägg till honom. Och det är klart jag gör det :)

Henrik är en av mina bästa vänner och en av de som känner mig bäst. Han är en som jag alltid litar på och kan prata med om allt. Jag kan vara mig själv ALLTID och är inte rädd för vad andra tycker om mig.
Varje gång som vi har gått omkring i Göteborg på stan så är jag bara glad över att det är jag som går vid din sida. Ingen annan av dem gör det, utan jag. Jag är lyckligt lottad som har dig som vän. Jag känner mig stolt på ett sätt. Stolt över att vi alltid lyckas ta oss upp ifrån de mörkaste och ändå vara glada när vi väl ses. Vi ses inte ofta men de stunder jag får träffa min bästa vän så är jag lycklig.
Jag är lycklig ofta men det känns alltid som att något fattas.
De som har gått bort kan jag inte göra något åt. Men att mina bästa vänner finns 30 mil bort svider i hjärtat.
Men då jag vet att jag har en familj hemma, får träffat mina bästa vänner och ska få träffa Alexander om några dagar...då känner jag mig fulländad. Då mår jag bra.
Man ska väl tacka tekniken idag så att man kan hålla kontakten.

Men nu skulle detta handla om Henrik!
Så tack Henrik för att du finns. För att du alltid finns där för mig, att du alltid får mig på bättre humör och för att du får mig att känna mig unik. Du gör det en bästa vän ska göra och du lyckas.
Och oavsett vad någon säger så är du bäst så som du är. Du betyder. Förstå det. Inte bara för mig. Jag skulle inte klarat mig utan dig...inte nu. Aldrig.
Att vi fann varandra och lärde känna varandra är något ut av det som betyder mest för mig.
Så känn dig älskad och ta åt dig av mina få ord. Att uttrycka känslor i ord är inte lätt men jag gjorde mitt bästa.

Tack <3

Malmö

Då fortsätter vi!
Som sagt så fick jag och Ferbie komma in på gästlistan på Takida/Sonic syndicate i Malmö.
Så när ungefär klockan ett på natten, när vi hade kommit hem så satte vi oss vid datorn och bokade bussbiljetter ner till Malmö.
Vi somnade gott :)
Morgonen efter var vi sega och det var dags att packa allt som skulle med till Malmö. Vi fick springa till spårvagnen som vanligt. Det gör vi alltid. Och då menar jag ALLTID.
Väl nere på centralen käkade vi på Subway och sen hoppade vi på bussen mot MALMÖÖÖÖEE.
Väl på bussen sov Ferbie lite och jag kollade på bilder på datorn.
Det var en jobbig bussresa! Massa gapiga tjejer som skulle snacka och skratta hysteriskt!

Väl framme i Malmö skulle vi ta oss till Baltiska hallen på något sätt. Hoppade på en buss och frågade hur vi tog oss dit på bästa sätt och chaffuören beskrev att vi skulle ta 3an mot Värnhemstorget och sedan byta till 54an som stannar utanför Baltiska.
Så vi hoppade på bussen och väntade på att Värnhemstorget skulle komma upp på skylten...But noo. Vi åkte vidare och vi kändes helt lost i utkanterna av Malmö.
Så vi hoppade av bussen, sprang över gatan, tog bussen tillbaks och frågade den chaffuören istället. Hon sa samma sak men vi fick ändå åka tillbaks till Centrum. Nu blev det bara rörigt och stressigt. Men denna gången stod det Värnhemstorget! Visade sig att det stod Södervärn åt det ena hållet och Värnhemstorget åt det andra. Lätt att veta dör (y) BRAAAA jobbat Malmö!

Vi hoppade iaf av och sprang till 54an som stod på andra sidan vägen. Nu var vi på rätt buss och vi hoppade av vid Baltiska hallen 20 minuter senare.
Väl framme så började det ösregna och vi sprang och letade efter vart vi skulle gå in. Kön var inte särskilt lång men den fylldes rätt fort.
Vi fick helt enkelt stå och vänta på insläppet som var om ungefär en timma. Vi hittade dock Robin i Sonic så han fick ta hand om min systemkamera eftersom vi inte visste om vi skulle få fotopass eller inte. Äntligen insläpp och vi fick som sagt gå in på gästlistan. Gött att få se Takida gratis igen :)

Visade sig att Ferbie hade ett fotopass av Sonic och det var ju soft som fan. Sen sa vi att vi skulle ha ett till fotopass och se där! Vi fick ett. Så nu var det dags att springa tillbaks och hämta systemkameran. Jag och Ferbie fick ju dela på min. Så där slogs min dröm i uppfyllelse. JAG SKULLE FÅ FOTA TAKIDA! YAAAY.

Första bandet, In Me igen! Testade kameran på riktigt och ställde in allt rätt för att kunna få bra bilder på Takida.
Det blev sjukt bra bilder faktiskt. Sen var det dags för Sonic och de var riktigt roliga att fota. Deras scennärvaro är ju som sagt helt otrolig. Där fick jag också en del grymma bilder.
Sen var det dags för Takida. DÅ kom fjärilarna i magen. Verkligen kände hur det pirrade och nervositeten blev jobbig en stund. Sen började dem med Trigger och jag fotade på. Jag var helt glad. Bara klickade som fan med kameran. Kollade inte ens om de blev bra, var alldeles för nervös för det.
Efter de tre låtarna som vi fick fota så fick vi gå ut, snacka med huvudansvarige om att vi inte får fota mer men vi får behålla kamerorna på oss.
Sen var det dags att gå in och bara ösa som fan tillresten av konserten. Eller ja, försökte mitt bästa med min köttade nacke.
Publiken var kass. Riktigt tråkig. Kändes som att det bara var jag som öste. Och det märkte iaf Mattias. Märkte flera gånger att vi fick ögonkontakt och jag försökte få honom att kasta ett plektrum. Guess what? HE DID. Men just då blev det nedsläckt och plektrumet försvann på marken.
Takida var awesome som vanligt. Jag var helt lycklig. Jag hade fått fota Takida. min dröm. Mitt favoritband. Helt jävla sjukt egentligen. Kan fortfarande inte fatta det.

Efter det var det dags att ta sig hem. Mammsen kom och hämtade oss i Malmö, snäll som hon är. Sen var det dags att åka hem och bums i säng. En helt galen helg kan man säga :)

Göteborg

Lovade en sammanfattning om Göteborgshelgen och här kommer den.

Jag tog bussen till Göteborg 8.45 på morgonen, torsdagen den 26 november. Jag var framme 11.20 och mötte Ferbie på centralen. Därifrån åkte vi hem för att lämna packning och packa om våra väskor. Skulle dessutom dra på mig 2-3 tjocketröjor för att kunna hålla värmen i kön.
Vid ett tog vi spårvagnen till Nordstan för att möta Henke och se Takidas akustiska spelning och signering på Jack & Jones. Härligt att träffa både Henke och Takida där :)Efter att vi fått våra tröjor signerade och fotat bilder till hemsidan så var det att dra oss mot Liseberg för att köa.
Vi trodde att det skulle vara en liten kö på iaf 10 pers...Där var 5 st, varav 2 st höll våra platser och de andra 3 kom precis dit. Då var klockan halv 4. Insläppet var vid 18.30.

Vi ställde oss i kön och såg hur det långsamt fylldes på folk. Nästa person kom väl ungefär en halvtimme efter oss. Men det blev mer och mer. Kylan slog på och det regnade lite emellanåt.
Vid ungefär halv sex kom Henke och mötte oss igen. Han skulle få ta hand om min systemkamera under konserten eftersom jag inte ville hänga in den i garderoben. Jag lämnade över den sen sprang vi bort till Universeum för att kissa och värma oss lite. Köpte en varm choklad för 30 spänn som var varmt vatten :) Jippie.

Tillbaka i kön. Kön började bli längre. Dock var de som stod närmast där för att se Sonic Syndicate. Dem sjöng inte särskilt bra och de var väldigt oförskämda.

Då kom det där jobbiga beskedet som man inte ville veta. Janina från AEG Live smsade ferbie och sa att hon hade ett fotopass i kassan!
Vi hade alltså fotopass men ingen kamera. BAJS. Dessutom 45 minuter innan insläpp så man hade ju inte hunnit hem om och hämtat heller. Jävla Janina.

Vid insläppet var det bara att springa in och ta platser längst fram. Inga problem där. Vi satte oss ner och bredde ut oss...så där som vi brukar göra för att få plats. Vi bad några snälla pojkar att hålla våra platser så att vi kunde springa på toaletten en sista gång. Som tur var höll de vad de lovade oss och gav tillbaks platserna. Sen satt jag och Ferbie och jämförde våra ben. Mina är längre och hennes är väldigt korta. Inte så svårt att lista ut det där men ja...

Första förbandet var helt OK. In Me hette dem och var från England. De lite tråkiga på scen och man blev inte direkt peppade. Men cool musik. Och dem var snälla :>

Sen var det dags för Sonic Syndicate. Ferbie var pepp som fan och jag var mest rädd för att bli klämd i mosh pit eller nåt.
Men till min förvåning blev det inget tryck alls! Publiken var jävligt pepp och Sonic var bra som fan. Otrolig scennärvaro.
jag och Ferbie öste på som fan och det var riktigt skön känsla att släppa loss allt. Blev dock väldigt yr och höll på att svimma ett antal gånger.

Sen var det äntligen dags för Takida! Hade väntat på ett år på att få se dem igen och nu äntligen, äntligen, äntligen!
Att man dessutom skulle få höra Trigger! Jag blir så sjukt jävla glad över att få höra den. En av favoriterna på nya plattan ju. Och energin var hög. Jag var så sjukt pepp och helt överlycklig.
När "As you die" kom kände jag klumpen av gråt i halsen. Jag lät tårarna rinna samtidigt som jag sjöng för hela mitt hjärta.
Hela konserten var underbar.

Efter konserten sprang vi ut för att Ferbie ville träffa Sonic Syndicate innan de skulle åka. Jag sprang ut och mötte upp Henke som kom för att lämna kameran och sprang sedan in och fotade bilder till Ferbie.

Jag kunde helt seriöst inte röra på huvudet utan att jag blev yr. Aldrig headbangat så mycket i mitt liv. Var tvungen att röra mig långsamt och hålla huvudet upprätt. Lutade jag mig framåt med huvudet kunde jag inte komma upp igen XD Träningsvärk <3

Vi hoppade på spårvagnen hem och jag fick min födelsedagspresent av Henke :D
jag och Henke sa hejdå och Ferbie och jag skyndade oss hem till sängen.

BTW så skrev Richard i Sonic upp oss på gästlistan till spelningen i Malmö dagen därpå..Så vi gjorde en spontan resa till Malmö!

Fortsättning följer... DUMDUMDUMMMMM

Göteborg

Imorgon blir det Göteborg!

Ska äntligen få se Takida igen. Nästan ett år sedan jag såg dem i Gislaved.

Och så får jag ÄNTLIGEN träffa Ferbie och Henke igen!

Det blir en sammanfattning efter helgen :)

BAI

Betrayal

Du svek mitt förtroende. Du är den jag minst trodde skulle göra det. Lögnare.

Screw this

Helgen var helt underbar.
Så fort helgen är över och vardagen börjar igen så kommer även de där hemska känslorna fram. Undertryckta känslor som aldrig kommer ut. Det resulteras i tårar på mitt instängda rum. Ingen av dem får se dem. Jag ska vara stark och inte bry mig...i deras ögon.
Jag är kall. Jag stänger ute dem. Bygger upp ett skal för att slippa öppna upp mig och visa mina verkliga känslor.
Jag orkar inte prata om det. Inte med dem. Alla andra får se min sårbara sida. Men inte dem. Jag vill inte att dem ska veta.
Dem får skrika och gapa på varandra men lämna mig utanför. Jag bryr mig inte. Jag vill bara försvinna härifrån. Antingen med en utav dem eller ingen av dem. Tyvärr.
Det här med FAMILJ fungerar inte längre.
Inget är detsamma längre.
Allt är annorlunda.
Allt är skit.

Green Day

Green Day var helt fucking jävla underbaraaaaaaaaaa!

Bästa konserten någonsin <3